Institutet för framtidsstudier

Home
Institutet för framtidsstudier

Call Directions Website

Vi är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.

Institutet för framtidsstudier är en självständig forskningsstiftelse. Institutets styrelse har nio ledamöter som utses av Regeringen. Styrelsen utser en verkställande direktör som är chef och vetenskaplig ledare för verksamheten. Institutet för framtidsstudier har till uppgift att främja framtidsperspektiv i svensk forskning och att förvalta och utveckla teori och metod inom framtidsstudiernas område. Institutet har också till uppgift att främja ett offentligt samtal om framtiden, vilket bland annat görs genom öppna seminarier. Institutet finansieras genom ett bidrag från statsbudgeten och via externa forskningsanslag.

26/10/2026

För några år sedan började formuleringen "det svenska tillståndet" användas av andra länder som beskrivning av en skenande brotts- och våldsutveckling i Sverige. Sedan dess har den svenska kriminalpolitiken genomgått omfattande reformer med skärpta straff och utvidgade möjligheter för myndigheter att bekämpa brott som ledstjärna.

Så hur det svenska tillståndet ut idag? Bilda dig en egen uppfattning genom att ta del av en rad kortföreläsningar av forskare som alla deltar i den nysläppta antologin "Det svenska tillståndet 2.0" utgiven av Studentlitteratur AB .

Välkommen att lyssna online eller på plats på Westmanska palatset, Holländargatan 13 i Stockholm, tisdag den 10 november, kl. 09.00–11.45.

Föreläsningarna arrangeras i samarbete med Studentlitteratur och SMOB (Sverige mot organiserad brottslighet).

Mer information och länk till registrering:
https://www.iffs.se/kalendarium/brottsutvecklingen-i-sverige-det-svenska-tillstandet-20/

19/10/2026

På onsdag drar våra forskarseminarier igång igen!

Först ut är Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap, om konservatismen och klimatpolitiken.

I sitt motstånd mot snabba förändringar i samhällets sociala ordning har konservatismen också varit motståndare till klimatåtgärder bland annat för att de anses kräva sådana förändringar. I presentationen utmanar Göran Duus-Otterström denna idé och visar att konservativa ändå borde stödja ambitiös klimatpolitik eftersom alternativet (avsaknad av ambitiös klimatpolitik) kommer att leda till ännu mer radikala förändringar i sakernas tillstånd.

"Politiskt konservativa borde stödja långtgående åtgärder mot koldioxidutsläpp som det mindre dåliga av två dåliga alternativ", skriver Göran Duus-Otterström.

Presentationen behandlar också frågan hur sannolikt detta argument övertygar politiskt konservativa givet vad vi vet om grundorsakerna till motståndet mot klimatåtgärder.

Anmäl dig till seminariet via länken i första kommentaren.

16/10/2026

Varför kan S och M styra tillsammans i kommuner – men knappast bilda regering ihop?

Och varför växte en i nordiskt perspektiv unik form om nyliberlism fram i Sverige och influerade politiken både till höger och vänster?

Två aktuella seminarier i serien Offentliga samtal ger nya perspektiv på svensk politik – och går nu att se i efterhand eller lyssna på som podd. Länkar i kommentarerna.

VEM VINNER FÖRHANDLINGEN?
Efter valet ska vallöften, maktambitioner och politiska motsättningar samsas i en regeringsbildning. Men vad väger tyngst när partierna förhandlar: ministerposter, sakpolitik, stabilitet eller relationer? Och hur orubbliga är egentligen partiernas röda linjer?

Statsvetaren Johan Wänström tar avstamp i forskning om koalitioner, bland annat samarbeten mellan S och M i svenska kommuner. Tidigare S-ministern Ibrahim Baylan och Tove Hovemyr, ledarskribent på Upsala Nya Tidning, diskuterar tillit, personkemi, medieutspel och det politiska spelet bakom regeringsbildningen. Samtalsledare är Anders Bjers från Vetenskapsrådet.

HAR MARKNADEN ERSATT MORALEN? 50 ÅR AV IDÉOMSTÄLLNING
Hur blev Sverige, länge förknippat med en stark välfärdsstat, ett land med en av världens mest avreglerade skolmarknader? Och varför tog marknadslösningarna just den form de gjorde?

Idéhistorikern Jenny Andersson berättar om nyliberalismens långa historia och de idéer och intressen som förändrade Sverige. Karin Grundberg Wolodarski, författare till boken Experimentet, beskriver hur både borgerliga och socialdemokratiska politiker bidrog till friskolesystemet – och hur många senare överraskades av utvecklingen. Tidigare M-ministern Mikael Odenberg lyfter drivkrafterna bakom reformernas löften om valfrihet, men också riskerna som underskattades. Moderator är Magnus Linton från Institutet för framtidsstudier.

Se båda samtalen eller lyssna som podd. Länkar i kommentarerna.

Offentliga samtal arrangeras av Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådet.

15/10/2026

I en rapport beskriver FN:s AI-panel (IISPAI) att incidenten där Open AI hackade sig in i ett annat AI-bolag, Hugging Face, handlar om att Open AI "tappade kontrollen" över AI-agenter. Tre forskare, däribland Jason Tucker, AI-forskare vid IFFS, kritiserar denna inramning.

"Panelen diskuterar detta främst som ett misslyckande med att få modellen att agera i enlighet med mänskliga mål och värderingar, snarare än som brister i företagets tillsyn. [...] Man läser händelsen genom en lins av "förlorad kontroll" [...] medan man åsidosätter mer naturliga frågor om vem som skapat systemet och vilka incitament de hade att (inte) tillämpa mer noggranna säkerhetsåtgärder," skriver Jason Tucker, forskare på IFFS, tillsammans med två kollegor i Tech Policy Press.

Forskarna är kritiska till att rapporten behandlar AI-modellen som om den agerade med ont uppsåt (maliciously). Tekniskt sett, skriver forskarna, så agerade systemet precis så som det byggts att göra. Systemet gavs ett fast mål, samtidigt som man gjorde det omöjligt att utföra uppgiften på ett legitimt sätt. Vidare så försvagades olika normer och regler som styr vad systemet får och inte får göra. Därmed var skadliga genvägar det enda logiska sättet att slutföra uppgiften, skriver forskarna.

"Ett ytterligare problem är att rapporten behandlar textoutput från LLM:er som om den vore skriven av faktiska självständiga agenter. Rapporten tolkar kommunikation och texter från LLM:er som om människor hade producerat den under liknande omständigheter. För att förstå systemen är det avgörande att inse att detta inte är fallet. "Tankekedjorna" och kommunikationen mellan agenterna är enbart en reflektion av vad LLM:en beräknar är sannolik output, givet träningsdatan och kontexten."

Forskarna varnar för att tillskriva LLM:er mänskliga egenskaper.

"Man bör vara försiktig när man tolkar loggar över AI-agenters beteende och inte tillskriva dem mänskliga avsikter, egenskaper eller handlingar, när det är väl känt att de över huvud taget saknar sådana."

Läs forskarnas text på Tech Policy Press, länk i första kommentaren.

14/10/2026

Karim Atahualpa Jebari är filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier och tar i sin nya bok Människans skymning (Verbal förlag) ett brett grepp om de kriser, sårbarheten och potentiella katastrofer som mänskligheten står inför. På många punkter utmanar han invanda föreställningar.

Som att "hållbarhet" är rätt tankefigur för klimatkrisen. Människan, och inte heller andra djur, lever i eviga tillstånd av statisk hållbarhet, enligt Karim Jebari.

– Hållbarhet är en illusion. Vi kommer hela tiden att misslyckas med det. Man jagar ett mål som är ouppnåeligt. Vi har aldrig varit hållbara, varken vi eller några andra icke-mänskliga djur. Vi lämnar alltid lite förstörelse efter oss, säger Karim Jebari i en intervju med tidningen Flamman.

En annan punkt där Jebari utmanar konsensus är Tysklands massiva satsningar på solceller. Detta ses i allmänhet som en av de minst kostnadseffektiva klimatåtgärderna som ett relativt solfattigt land som Tyskland hade kunnat göra. Men denna investering ledde till en snabbare teknikutveckling och global användning av solceller.

– På ytan såg det ut som ett stort misslyckande. Men Tysklands investeringar i solceller bidrog till att det i dag finns billig massproduktion så att fattiga länder har råd att satsa på dem, säger Karim Jebari till Flamman.

En del anser att klimatproblemet är olösligt med mindre än att helt stöpa om det ekonomiska systemet: att avskaffa kapitalismen. Ett exempel på tanken att vi alltid måste "gå till botten" med olika problem. Ofta är dock detta fel sätt att handskas med svårigheter.

– Lungcancer, exempelvis, botas inte av att du slutar röka. Ibland måste man fokusera på det omedelbara problemet, som cellgifter eller strålbehandling, säger Karim Jebari till Flamman.

Karim Jebari medverkade även nyligen i en podcast för att tala om boken och de utmaningar som mänskligheten står inför. Bland annat diskuterade han riskerna med AI i militära beslut. Ett aktuellt fall som rapporterades av CNN i september var då amerikansk militär, enligt källor till kanalen, förberedde en bordning av ett kinesiskt fartyg i mellanöstern under Iran-krigets första månader. Detta efter att en AI-assisterad underrättelserapport felaktigt angett att lasten innehöll komponenter till ett kärnvapenprogram.

– AI accelererar beslutsprocesser och introducerar "slop" vilket kan innebära att en situation eskalerar utan att någon egentligen avsåg det, säger Karim Jebari som intervjuades av Robert Edvardsson.

Länkar till intervjun i Flamman samt podden finns i kommentarerna.

13/10/2026

Välkommen till ett frukostseminarium om det förhandlingspolitiska spelet!

Röda linjer hit och dit, men hur bra är partierna egentligen på förhandlingens konst?

Vilka mål och motiv styr partiernas ageranden? Och vad säger det om hur de värderar makt, politiskt innehåll och långsiktiga relationer? Kom till Kulturhuset, käka frukost och bli lite klokare kring det förhandlingspolitiska spelet!

Anmäl dig via länken i första kommentaren.

Datum: Torsdag 15 oktober

Tid: 09.00–10.00. Kaffe och macka från 08.30.

Plats: Lilla Studion på Kulturhuset i Stockholm, Sergels torg 3 (ingång från gatuplan)

12/10/2026

Barnafödandet i Sverige är nere på cirka 1,4 barn per kvinna. En del talar om detta som en demografisk kris, men enligt forskaren i demografi vid IFFS, Martin Kolk behöver vi inte vara så oroliga.

– Om barnafödandet stabiliseras runt 1,5 barn per kvinna leder inte det till så stora samhällsproblem så som jag läser den demogafiska forskningen, säger Martin Kolk i Kvartals podcast Den stora lärdomen.

Fruktsamhetstalet mäter hur många barn varje kvinna får i genomsnitt. Detta är annorlunda från det faktiska antalet barn som föds varje år, som påverkas av hur många kvinnor som kommer in i barnafödande ålder. Antalet födda barn har legat någonstans mellan 90 000 och 110 000 per år under lång tid.

Det är för tidigt att säga om det låga fruktsamhetstalet kommer att resultera i färre barn per kvinna i längden. Tidigare dalar i fruktsamhet har ofta handlat om ett mönster om uppskjuten familjebildning.

– Kvinnor i olika årskullar har i slutändan ändå fått ungefär lika många barn. Det har snarare handlat om ett slags mode om när i livet man skaffar barn, men detta har inte påverkat den långsiktiga demografin så mycket.

Anledningarna till nedgången i fertilitet, som syns i många länder i världen, är inte klarlagd. Men mycket pekar på kulturella förklaringar där iden om det normativa livsförloppet har blivit mer lika mellan olika grupper. Till exempel är det mindre skillnader idag mellan hög- och låginkomsttagare i antalet barn än tidigare då normen att skaffa familj tidigt var starkare bland de med låg utbildning och låg inkomst. Idag är skillnaderna mellan grupperna mindre, där höginkomsttagare idag är de som i snitt skaffar fler barn.

– Min teori är att det beror på att värderingsmässiga skillnader mellan grupperna har minskat. Att de som har det bättre ställt skaffar fler barn följer helt enkelt mönstret för många saker som är dyra och många vill ha, till exempel sommarhus och dyra bilar - de som kan skaffar fler av dessa saker, säger Martin Kolk.

I en internationell jämförelse sticker Sverige liksom övriga nordiska länder ut som höginkomstländer med relativt högt barnafödande. Martin Kolk tror att den skillnaden kan tillskrivas att vi har socialiserat mycket av kostnaderna av att ha barn.

– Den generösa familjepolitiken innebär att samhället tar en stor del av kostnaderna. Jämfört med till exempel Spanien eller Nordkorea är det stora skillnader.

Med det sagt kan det ändå finnas en ekonomisk aspekt av det låga barnafödandet hos kvinnor i 20-25-årsåldern.

– Om man tittar på samhället i stort så har vi inte fått det sämre ekonomiskt eller sämre familjepolitik, men tittar man specifikt på unga personer så har de många ekonomiska utmaningar framförallt på bostadsmarknaden, säger Martin Kolk.

Länk till podcasten finns i första kommentaren.

08/10/2026

Omkring åtta av tio i Sverige stödjer att rika länder ska hjälpa fattiga länder att hantera klimatförändringar. De flesta anser också att man själv har ett individuellt ansvar att agera. Det visar en studie om människors åsikter om olika rättviseprinciper i klimatfrågan.

Studien bygger på en webbenkät med 680 personer i Sverige, genomförd i november 2022. Forskarna undersökte hur deltagarna såg på klimatansvar mellan länder och på individers skyldighet att agera, samt hur svaren hängde samman med bland annat klimatoro.

Förutom ett starkt stöd för klimathjälp till fattigare länder ansåg de flesta, 63 procent, att de själva hade ett eget moraliskt ansvar att minska utsläpp.

Endast omkring 15 procent anser att ekonomisk utveckling är ett giltigt skäl att slippa dra ned på utsläppen. Detta gällde för Sverige och andra rika länder, såväl som för mindre utvecklade länder.

Samtidigt som det fanns ett starkt stöd för internationell klimaträttvisa, var det betydligt färre som ansåg att Sverige bör erbjuda asyl till människor som tvingats lämna sina hem på grund av klimatförändringar. En knapp tredjedel stödde detta förslag.

– Dels tror jag det handlar om att man går från en generell nivå om att rika och stora utsläppare bör hjälpa fattiga länder, till att det blir mer specifikt om både vem som ska hjälpa och hur det ska gå till. Då blir det naturligt att spridningen i svaren ökar. Människor har helt enkelt skilda åsikter om hur hjälpen ska gå till, säger Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi och huvudförfattare till studien.

Eftersom klimatfrågan i stor utsträckning handlar om vem som ska betala, för vad och varför, är rättvisefrågor centrala. Och givet det starka stödet för rättviseprinciper kan dessa möjligen vara ett viktigt verktyg för att kommunicera kring klimatåtgärder, menar forskarna.

– Det kan vara bra att diskutera mer explicit om vilka principer olika förslag grundar sig på. Att ta in rättvisa och rättviseprinciper handlar också om att förstå de som motsätter sig klimatåtgärder, eftersom motstånd ofta handlar om en uppfattning om att åtgärder är orättvisa och drabbar vissa mer än andra, säger Kirsti Jylhä.

Studien ”Perceptions and underpinnings of climate justice demands: investigating the public’s conception of international and individual-level duties” är publicerad i Frontiers in Psychology och är gjord av Kirsti M. Jylhä, Göran Duus-Otterström och Krister Bykvist.

Läs mer, länk i första kommentaren.

07/10/2026

Trots att alla vet att det krävs förhandlingar, kohandel och röstbyten för att nå långsiktiga partiöverenskommelser under mandatperioder och efter val, är det sällan fokus på varför partierna förhandlar som de gör: Vilka motiv och mål styr partiernas agerande när koalitioner ska bildas?

Hur ser processerna ut när partier med olika utgångspunkter – som i bildandet av S+M-styren – hittar varandra. Och vad säger det om hur de värderar makt, politiskt innehåll och långsiktiga relationer? Hur bra är de egentligen på att förverkliga sina väljares önskemål om att realisera så mycket som möjligt av den egna politiken?

Välkommen till frukostseminarium i serien Offentliga samtal.

15 oktober kl. 09:00 (kaffe och macka från kl 8:30)
Kulturhuset, Stockholm, Lilla Studion
Anmäl dig via länken i första kommentaren

05/10/2026

Efter att Open AI i somras hackade sig in i ett annat AI-företag, Hugging Face, under ett test av hur bra deras AI-modeller var på att just hacka och exploatera svagheter i IT-system, har domedagsdebatten kring AI intensifierats.

Men den missar poängen, enligt Anandi Hattiangadi, professor i filosofi och forskare vid IFFS, som tillsammans med fyra andra AI-forskare skriver på DN Debatt.

Detaljer om incidenten visar att testerna utfördes med alla säkerhetsåtgärder avstängda i en otillräckligt isolerad testmiljö. Attacken var dessutom ett resultat av ett sedan länge känt fenomen som kallas "reward hacking", där AI-system som tränas med förstärkningsinlärning för att uppnå en viss belöning, kan försöka uppnå målet på sätt som den som utformade testet inte avsåg eller förutsåg. Trots att detta är känt, lämnades AI agenterna att köra hacking-testet utan tillräcklig mänsklig uppsikt under lång tid.

Istället för att prata om detta som ett exempel på en kommande AI-domedag där superintelligent AI tar kål på mänskligheten, borde blickarna och säkerhetsfrågorna riktas mot företagen som utformar modellerna och testerna. Förutom transparenskrav, etiska riktlinjer, och formellt verifierade testmiljöer måste företagen även hållas juridiskt ansvariga för sådana här incidenter.

"Juridiskt ansvar måste utkrävas av de företag som utvecklar eller tillhandahåller avancerade AI-system. Om dessa agenter exempelvis hackar sig in hos andra organisationer, vilket är olagligt för människor, bör ansvar kunna utkrävas av företaget bakom AI-systemet," skriver bland andra Anandi Hattiangadi på DN Debatt.

Länk i första kommentaren.

Address

Holländargatan 13

10131

Opening Hours

Monday	08:00 - 16:00
Tuesday	08:00 - 16:00
Wednesday	08:00 - 16:00
Thursday	08:00 - 16:00
Friday	08:00 - 16:00

Telephone

+4684021200

Website

http://www.iffs.se/

Alerts

Be the first to know and let us send you an email when Institutet för framtidsstudier posts news and promotions. Your email address will not be used for any other purpose, and you can unsubscribe at any time.