Institutet för framtidsstudier

  • Home
  • Institutet för framtidsstudier

Institutet för framtidsstudier Contact information, map and directions, contact form, opening hours, services, ratings, photos, videos and announcements from Institutet för framtidsstudier, .

Den 15–16 september besöker ett internationellt forskarlag från Institutet för framtidsstudier i Stockholm och Sciences ...
08/09/2026

Den 15–16 september besöker ett internationellt forskarlag från Institutet för framtidsstudier i Stockholm och Sciences Po i Paris Nuuk och Qaanaaq på Grönland för att tillsammans med grönländska forskare presentera två nya forskningsprojekt om självbestämmande, kultur, hållbar utveckling och geopolitik.

Besöket på Grönland inleds med visningar av två dokumentärfilmer i samarbete med Nuuk International Film Festival; Inughuit – folket vid jordens navel och The Prize of the Pole, som båda skildrar mötet mellan lokal kultur, koloniala intressen och västerländsk geopolitik. I anslutning till filmvisningarna arrangeras presentationer av forskningsprojekten och en workshop.

Projektet Urfolks självbestämmande och hållbar utveckling: markanvändning, kultur och ekonomisk utveckling i Grönland och Nya Kaledonien är finansierat av forskningsrådet Formas och kommer att undersöka hur urfolk själva förstår självbestämmande, och hur frågor om mark, naturresurser, kulturell identitet, miljö och ekonomisk utveckling påverkar deras föreställningar om framtiden. Projektet förenar statsvetenskap och antropologi med kvalitativa intervjuer, fältstudier och surveyexperiment.

Ulf Mörkenstam, professor i statsvetenskap vid Institutet för framtidsstudier och Stockholms universitet leder projektet som omfattar bland andra dokumentärfilmaren och forskaren vid Institutet för framtidsstudier Staffan Julén, Camille Maze-Lambrects vid Sciences Po, Klaus Georg Hansen, grönländsk forskare som doktorerat på Danmarks koloniala historia i Grönland, samt Naja Dyrendom Graugaard, danskgrönländsk forskare vid Köpenhamns universitet med inriktning på kritiska inuitstudier och relationerna mellan Danmark och Grönland.

Parallellt inleds det av Försvarshögskolan finansierade projektet Geopolitik och kulturell resiliens i kampen för självbestämmande och självständighet: fallen Grönland och Ukraina, lett av Ulf Mörkenstam tillsammans med Gustaf Arrhenius, Staffan Julén och Ludvig Beckman.

Projektet jämför två mycket olika situationer: Grönland under ett växande geopolitiskt tryck och Ukraina under Rysslands fullskaliga anfallskrig. Den gemensamma frågan är vilken betydelse språk, kultur, berättelser och minne har för ett folks förmåga att hålla samman, försvara sig och hävda sitt självbestämmande. I Grönland står bland annat frågan om narrativ suveränitet i centrum – rätten att berätta sina egna historier på sitt eget språk och utifrån egna erfarenheter, värderingar och levnadssätt.

15 september i Nuuk: Inughuit – folket vid jordens navel (1987) av Staffan och Ylva Julén, följd av panelsamtal.

16 september i Qaanaaq: presentation och workshop kring forskningsprojekten samt visning av den internationellt prisbelönta The Prize of the Pole (2007) av Staffan Julén, med efterföljande panelsamtal.

Filmerna utgör början på ett filmarbete som Staffan Julén inledde i Qaanaaq-området på 1980-talet och som nu fortsätter genom en planerad tredje film med utgångspunkt i de nya forskningsprojekten.

Läs mer om forskningsprojekten, länkar i kommentarerna.

Under det senaste året har maskingenrerad text gått från att vara starkt ifrågasatt till att bli en omfamnad självklarhe...
04/09/2026

Under det senaste året har maskingenrerad text gått från att vara starkt ifrågasatt till att bli en omfamnad självklarhet i många författares och forskares skrivprocesser. Människan har alltid haft en fascination för kopior av sig själv och ting som kan agera människolikt, och kognitionsvetare menar att den stora risken på framtidens kunskapsfront inte handlar om att AI-systemen kommer ta över för att de blir för intelligenta – utan att för att människor blivit för dumma. Vad händer med läsning, kunskap och estetik när ingen längre kan vara säker på att avsändaren är ett levande subjekt?

Se detta samtal från årets Sakli(g)t med:
Åsa Wikforss, filosof, ledamot av Svenska Akademien och författare till Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider (2026).
Emma Frans, doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska Institutet och författare till Expertparadoxen (2023).
Peter Gärdenfors, kognitionsvetare och författare till Kan AI tänka? Om djur, människor och robotar (2024).
Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (2024 och 2021).

Länk i första kommentaren.

Bevittnar delar av väst fascismens återkomst? Med hänvisning till folkrättens globala sammanbrott, omfattande våldsmobil...
02/09/2026

Bevittnar delar av väst fascismens återkomst? Med hänvisning till folkrättens globala sammanbrott, omfattande våldsmobiliseringar mot minoriteter, politisering av universitet, storbolagskampanjer mot klimatvetenskap och techoligarkers skärpta kontroll över övervakningssystem och algoritmslipade informationsflöden, har många ställt sig frågan.

Vad talar för att detta är fallet? Vad inte? Vad skiljer dagens fascistiska former och uttryck från gårdagens?

Om detta samtalar Lea Ypi (bilden), professor i politisk teori vid London School of Economics och författare till bland andra Fri (2021) och Förödmjukelse (2025), och Agri Ismaïl, kritiker och författare till Hyper (2023).

Från årets sakprosafestival Sakli(g)t. Länk i första kommentaren.

31/08/2026

Sverigedemokraternas väljare har på åtta år närmat sig Moderaterna kraftigt och blivit tydliga ekonomiska högerväljare. Samtidigt består misstron mot etablerade medier medan förtroendet för samhällets institutioner har ökat. Det visar en ny rapport som jämför SD-, M- och S-väljare.

Rapporten bygger på en enkätundersökning genomförd i maj 2026 bland svenska väljare som stöder Moderaterna (M), Socialdemokraterna (S) eller Sverigedemokraterna (SD). Resultaten jämförs med en liknande undersökning från 2018.

SD-väljarna står idag betydligt närmare Moderaterna än Socialdemokraterna.

– SD-väljarna har blivit supermycket mer förtjusta i moderater. De tycker den moderata politiken är bra, och 80 procent av SD-väljarna ser positivt på Sveriges framtid under ett moderat styre. Samma siffra 2018 var 42 procent, säger Pontus Strimling, professor i analytisk sociologi och en av rapportförfattarna.

Bara 5 procent av SD-väljarna ser positivt på ett socialdemokratiskt styre. Bland SD-väljare som uppger ett andrahandsval väljer 52 procent Moderaterna och endast 3 procent Socialdemokraterna.

Även M-väljarna har blivit mer positivt inställda till SD, men närmandet är inte helt symmetriskt. 40 procent av M-väljarna ser positivt på ett SD-styre, upp från 24 procent 2018. Skillnaden syns också i relationerna mellan väljarna: 91 procent av SD-väljarna kan tänka sig att dejta en moderat, medan 63 procent av M-väljarna kan tänka sig att dejta en SD-väljare.

Fler resultat:
> SD-väljarnas förtroende för riksdagen har ökat kraftigt. Däremot är förtroendet för etablerade medier fortsatt lågt.
> SD-väljarna har blivit tydligare ekonomiska högerväljare.
> S- och M-väljare är mer överens med varandra om vad svenska värderingar är, än de är med SD-väljare.
> Invandringsmotståndet mer kulturellt och mindre ekonomiskt.
> Klimatskepsisen bland SD väljarna har ökat.
> Över 50 procent av S- och M-väljare uppger att avsaknad av svenska värderingar och bristande vandel ska kunna utgöra skäl för att återkalla medborgarskap.

I videon berättar Pontus Strimling mer om rapportens resultat. Ladda ned rapporten i sin helhet, länk i kommentarerna.

I snart två decennier har sociologen Roland Paulsen i essäns form ställt diagnoser på det svenska samhället: varför vi b...
28/08/2026

I snart två decennier har sociologen Roland Paulsen i essäns form ställt diagnoser på det svenska samhället: varför vi bara lyder, varför vi är så oroliga, varför vi så ofta tar livet av oss och varför det växande materiella välståndet tycks betyda så lite för hur vi mår. Nu är han tillbaka med en bok om gener och miljö och dess relation till det föräldrar febrilt letar efter i sina barn: begåvning. Finns talang? Vad är begåvning?

Efter en djupdykning i den egna familjens historia undersöker Paulsen vad som händer med en ung människa som tidigt får lära sig att begåvning är något man har – eller saknar? Vilken roll spelar betyg, diagnoser, musikklasser och idrottsgymnasium i en ung människas liv och vad betyder egna och andras begåvningsföreställningar för vem man sedan blir?

Se samtalet från Sakli(g)t på IFFS play, länk i kommentarerna.

Medverkande:
Roland Paulsen, sociolog och författare till bland andra Avbegåvad – en essäberättelse om arv och miljö (Albert Bonniers förlag 2026) och Tänk om – en studie i oro (2020).
Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (Natur & Kultur 2024 och 2021).

Kan den globala uppvärmningen hejdas inom ”rådande system”? Om inte, vilket är det andra ”systemet”? Är det ekonomin, de...
26/08/2026

Kan den globala uppvärmningen hejdas inom ”rådande system”? Om inte, vilket är det andra ”systemet”? Är det ekonomin, demokratin eller naturen som system, som i grunden måste byggas om för att klara av det nödvändiga? Hårt planerad ekonomi, kraftigt beskuren demokrati, storskaligt manipulerad atmosfär – eller tilltagande våldsam anarki. Så ser, enligt flera nya böcker, valen ut. Stämmer det?

Ett av samtalen på årets sakprosafestival Sakli(g)t som IFFS var med och arrangerade, handlade om detta. Medverkade gjorde Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent SVT, Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier och författare till den kommande boken Människans skymning, Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria och Daniel Lindvall, sociolog vid Institutet för framtidsstudier.

Samtidigt som uppvärmningen fortsätter, minskar klimatbevakningen i svenska och internationella medier. Med 38 procent sedan toppåret 2021 enligt en ny undersökning. Läs även om detta i samtalsdeltagarens Erika Bjerströms text i DN.

Länk till samtalet från Sakli(g)t, samt Erika Bjerströms text finns i kommentarerna.

"Det var inte länge sedan även vi svenskar var ett homofobiskt folk. Så sent som 1990 svarade 65 procent av svenskarna i...
24/08/2026

"Det var inte länge sedan även vi svenskar var ett homofobiskt folk. Så sent som 1990 svarade 65 procent av svenskarna i enkätundersökningen World Values Survey att homosexualitet inte är acceptabelt, och på en tiogradig skala valde mer än en tredjedel det mest extrema svarsalternativet att homosexualitet aldrig kan rättfärdigas".

Detta skriver Olle Hammar, forskare vid IFFS, på DN kulturdebatt med anledning av den nya rapporten från från World Values Survey där det bland annat framkommer att nästan varannan som studerar på Svenska för invandrare, SFI, anser att homosexualitet är oacceptabelt. Bland andra Simona Mohamsson (L), utbildnings- och integrationsminister reagerade särskilt på uppgiften om åsikterna kring homosexualitet.
– Jag blir mörkrädd över att nästan varannan person som går SFI är homofob. När det är så otroligt viktigt med de svenska värderingarna, med rätten att älska vem du vill, sade Simona Mohamsson då rapporten presenterades.

Olle Hammar, som tidigare varit med och gjort studier inom World Values Survey, skriver vidare att åsikten att homosexualitet inte är acceptabelt även är utbredd bland särskilda partiers väljare.

"Om man i stället för att dela upp synen på homosexualitet efter vilket land man är född i, grupperar befolkningen efter vilket parti man tänker rösta på sticker väljarna hos två partier ut: bland Kristdemokraterna svarar mer än var tredje (38 procent) att homosexualitet inte är acceptabelt, och bland Sverigedemokraterna mer än var fjärde (27 procent), enligt data från World Values Surveys senaste undersökning."

Läs både senaste rapporten från World Values Survey och Olle Hammars debattinlägg. Länkar i kommentarerna.

Efter att flera stora tyska tidningar har gjort ett stort arkiv tillgängligt kan nu alla tyskar med en enkel webbsökning...
20/08/2026

Efter att flera stora tyska tidningar har gjort ett stort arkiv tillgängligt kan nu alla tyskar med en enkel webbsökning kolla om släktningar var medlemmar i nazistpartiet NSDAP, säkerhetsapparaten SS eller det paramilitära SA. Vilka effekter kommer detta att få? Hur pass mycket vet tyskar idag om vad släktingar gjorde under nazisttiden? Tanja Schult, konstvetare och forskare på IFFS med en bakgrund i Tyskland gästade nyligen Talkshow i P1 för att tala om detta och även de frågor som väckts för henne personligen efter att hon sökt i arkivet.

Arkivet har funnits tillgängligt även tidigare. Det nya är att det nu är mycket enklare att använda.

- Medlemsregistret i NSDP är ungefär 90 procent fullständigt, medan registren i SS och SA är mycket mer begränsade. Så om man inte hittar sin släktning så betyder det inte att denne inte var medlem, säger Tanja Schult.

Vad var då ett medlemskap i partiet uttryck för? Var personen ideologiskt övertygad, eller medlem av andra skäl, till exempel social press? Sådana frågor går inte att utläsa ur arkivet.

- Det går inte att veta, men blev man medlem tidigt, före 1933 så kan det tyda på att man var övertygad nazist. Det finns säkert de som blev medlemmar till exempel för att mannen var medlem, eller tänkte sig att det gynnade karriären eller liknande. Men man ska komma ihåg att även detta var ett val. Ingen tvingades att bli medlem. Tysklands befolkning var omkring 70 miljoner vid den här tiden, och omkring tio miljoner var medlemmar i NSDP, så det var vanligt, men man kunde välja att avstå, säger Tanja Schult till P1.

De flesta tyskar inser att det antagligen någonstans i släkten finns de som var delaktiga under nazismen. Allt från att ha varit aktiv i förbrytelser, till att ha dragit nytta av det som skedde. Till exempel att ha tagit över en lägenhet som tillhörde judar som antingen dödats eller tvingats att emigrera. Denna insikt finns, liksom en minneskultur på nationell nivå med syfte att göra upp med den här tiden. Samtidigt finns det inom många familjer fortfarande saker det inte går att tala om.

- Jag tror att det är väldigt viktigt att vi konfronterar detta både på individnivå och inom familjer. Det är också viktigt att se hur strukturerna har levt kvar och att det finns en kontinuitet till de som var aktiva i DDR. Vi har två auktoritära regimer i bagaget som har format dessa generationer. Jag tror att vi måste förstå detta mycket bättre, säger Tanja Schult.

Lyssna på hela inslaget, länk i första kommentaren.

Acceptansen för våld mot kvinnor i nära relationer minskade globalt mellan åren 1999-2024. I länder där levnadsstandarde...
19/08/2026

Acceptansen för våld mot kvinnor i nära relationer minskade globalt mellan åren 1999-2024. I länder där levnadsstandarden ökade mest enligt måttet human development index (HDI) minskade acceptansen mest. I de länder där acceptansen minskade snabbast, föll också den faktiska förekomsten av våld mot kvinnor i nära relationer. Detta visar en studie från IFFS med data från över 60 länder.

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt hälsoproblem. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utsätts 641 miljoner kvinnor i världen varje år.

Förutom att undersöka hur acceptansen förändrats över tid, belyser den nya studien också kopplingen mellan normförändringar, levnadsstandard och förekomst av våld.

För att mäta acceptansen användes svar på enkätfrågor om i vilka situationer, om några, det är okej för en man att slå sin fru.

Resultaten visar att acceptansen att använda våld mot kvinnor faller på bred front. För män minskade acceptansen i 89 procent av länderna, för kvinnor i 94 procent av länderna. Detta gäller i Afrika söder om Sahara, syd och Sydostasien såväl som i Latinamerika.

– Det är samhällen med sinsemellan väldigt olika religioner, juridiska system och kulturell historia. Att något sådant tydligt händer på så olika platser är en av huvudpoängerna, säger Pontus Strimling, en av författarna till studien.

Forskarna kunde se att där attityderna rörde sig snabbast mot minskad acceptans av partnervåld, minskade också rapporterade fall av partnervåld. Samma positiva koppling fanns mellan ökad levnadsstandard i form av utbildning, hälsa och ekonomi, och minskad acceptans för partnervåld.

Studien kan inte belägga orsakssamband mellan attityder, levnadsstandard och partnervåld, men forskarna konstaterar att de samvarierar.

– Den minskade acceptansen är en spegel av bredare samhälleliga förändringar som bärs fram av bättre utbildning, förbättrad hälso- och sjukvård och höjd levnadsstandard, säger Pontus Strimling.

I snitt fanns 3-5 års fördröjning mellan höjd levnadsstandard mätt enligt HDI och förändrade attityder mot minskad acceptans. Detta visar att förändringen inte är omedelbar – men ändå så snabb att det inte handlar om ett generationsskifte där yngre har mer progressiva attityder än äldre.

– Att attitydförändringen tar 3-5 år betyder att människor uppdaterar sina synsätt under sin livstid. Om det skulle handla om en demografisk effekt skulle förändringen ta årtionden, säger Irina Vartanova, huvudförfattare till studien.

Studien gjordes av Irina Vartanova, Pontus Strimling och Kimmo Eriksson vid Institutet för framtidsstudier, och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS Global Public Health med titeln Trends in the acceptability and prevalence of intimate partner violence: Evidence from Demographic and Health Surveys, 1999–2024 (open access). Länk i första kommentaren.

De stora AI bolagen rekryterar allt fler filosofer. Enligt en rapport från den amerikanska centralbanken Federal Reserve...
18/08/2026

De stora AI bolagen rekryterar allt fler filosofer. Enligt en rapport från den amerikanska centralbanken Federal Reserve har filosofistudenter större chans att få jobb än datavetare, rapporterar SVT. Men vad ska AI bolagen med filosofer till?

Åsa Wikforss, affilierad forskare vid IFFS och professor i filosofi, och Karim Jebari, filosof och framtidsforskare vid IFFS framhåller två områden där filosofer kan vara nyttiga för bolagen. Dels behövs filosofisk kompetens för att göra modellerna bättre. Detta kan handla om tydlighet kring resonemang, definitioner och logik, men också att kunna hantera målkonflikter och värdefrågor - områden där filosofin erbjuder djup kunskap.

Men det finns ett annat - mörkare och mer cyniskt - användningsområde också:

– Jag tror att det är en väsentlig roll för filosoferna är att tvätta ryktet på de här företagen som blir alltmer impopulära. Det här är ett sätt för dem (bolagen) att säga: vi bryr oss, vi tar etik på väldigt stort allvar, säger Karim Jebari.

Address


Website

Alerts

Be the first to know and let us send you an email when Institutet för framtidsstudier posts news and promotions. Your email address will not be used for any other purpose, and you can unsubscribe at any time.

Shortcuts

  • Want your business to be the top-listed Hardware Service?

Share